Längesen jag skrev men har varit upptagen och en MASSA har hänt!

I lördags morse så sattes min syster igång, nu skulle min systerson ut! På lördagskvällen var vi bjudna på middag och shlagerkväll hos Nikos kollega. Det var mycket trevligt men tankarna var hos syster hela tiden, jag var sjukt nervös! I söndags morse ringde mamma och gav mig nyuppdatering och lite senare ringer hon och säger att vattnet har gått. Då är det nära tänkte jag och blev ännu mer nervös, min lillasyster liksom. Är man gift med världens bästa make som jag är så får man sen höra "men ska vi inte åka ner till Västervik och överraska och fira med dom?" han övertalade mig att vi skulle åka så snabbt och lustigt satt vi i bilen ner.

Mamma, pappa eller syster visste ingenting och jag höll mig från att säga något. Vi åker och köper blommor väl framme och parkerar bilen en bit ifrån huset. Niko går mot huset och jag ringer mamma. Pratar lite med henne när hon säger "det knackar på dörren, vänta". Hon öppnar och ser Niko där, först fick han ett vanligt hej men sen när hon förstod vem det var så la hon på luren direkt och sedan kom jag gåendes. 18.30 ungefär kom vi fram, kom in och pratade lite och vid 19.20 ringer syster till pappa och säger att älskade fina lilla Lowe nu kommit till världen, en stor kille på 4330g och 54 cm lång. Mamma är uppe och dammsuger och jag springer skrikandes och hon rusar ner för trappen. Sedan ska ju Cilla ringa mig och berätta, jag fick spela förvånad och sa inget om att jag var där. Vi skålade lite i champagne (alkoholfritt jordgubbsvin för mig) och kramades: nu hade vi nya roller, mormor, morfar, moster och morbror. Pratade med syster sen på kvällen och fick höra lilla Lowe i bakgrunden, han lät som ett får, därför är han nu mosters lilla får :)

På måndagen skulle vi upp till BB och hälsa på, eller ja, mamma och pappa skulle det trodde Cilla :) Vi åkte dit och jag och Niko väntade utanför för vi skulle ringa o prata med cilla medan vi gick in så hon inte märkte nåt. Säger till henne och säger att vi ska komma så fort som möjligt och in kommer vi genom dörren... Hon såg inte ut att fatta nånting. Både jag och Cilla började stortjuta! Och lilla fantastiska Lowe, så otroligt söt: Cillas näsa och Jompas mun (tycker vi iaf). Hann bara träffas i ca 10-15 minuter sen skulle han äta och vi gick :) Vi åkte hem och min faster, farbror och kusin kom förbi en sväng på kvällen :)

Nu sitter jag här i Uppsala igen och är så fantastisk glad över att jag dels har en sån underbar make som är så spontan och föreslår att vi ska åka ner för att träffa lillfåret! Dels för att jag har en sådan fantastisk familj och släkt! Och sist men inte minst nåt så otroligt glad över att jag har världens finaste lilla systerson/gudson! Välkommen lilla Lowe!