Nu var man ensam igen, svärföräldrar och svåger har begett sig uppåt i landet igen men om en vecka kommer vi efter :)

 

Jag är en sån som inte oroar mig i onödan när det gäller mig, vilket jag fick bevis på idag :P Jag har under ett par dagar eller rättare sagt en vecka om inte mer misstänkt att jag fått urinvägsinfektion. Jag har haft det förr och tyckte att jag kände igen symptomen men jag har ju aldrig fött barn innan och vet inte om det är normalt att det ska vara såhär så jag har inte brytt mig så mycket om det utan tänkt att det går över så småningom, det är väl inget att oroa sig för tänkte jag. Men eftersom det inte gick över så tog jag idag tag i saken och ringde till vårdcentralen och fick tid direkt. Levis var nyäten och hade somnat så lämnade honom hemma med Niko (vi bor i huset bakom vårdcentralen så skulle han bli hungrig kunde niko komma med honom :) ). Efter provsvaren kom visade det sig att jag hade MASSOR med bakterier i urinet och även blod i det, ooops. Var bara att sätta mig på en antibiotikakur direkt. Tur att det inte hade spridits till njurarna i alla fall, det har det gjort förr och det är inte så skönt. Tji fick jag för att inte oroa mig, så hädanefter ska jag nog kolla upp saker lite tidigare än att vänta en vecka...

 

Premiärgick med vagnen själv idag och lillskrutten skötte sig utmärkt! Bröstmjöl är ju som en drog verkligen och han slocknar oftast direkt efter att ha ätit så ett par km gick vi. Så skönt att jag ändå så fort efter förlossningen kan gå så långa sträckor. Kilona måste ju bort så det är bara att jobba på! På tal om att kilona ska rasa ska jag nu äta lite godis... Jag har ju ändå varit ute och gått ;)