Känslan av att vara gravid går egentligen inte att förklara, att bära på min och Nikos lillknodd är något som känns så fantastiskt, underbart och häftigt! Det är så svårt att tänka sig att när det knackar på inne i magen så är det vår knodd som "hälsar". Sparkarna blir starkare och starkare för varje dag som går och knodden blir mer och mer aktiv, oftast tajmar den in att börja dansa runt när jag vilar. När jag ska sova och knodden är lugn så brukar Niko skaka på magen och skrika "VAKNA" så att han ska få sig ett godnatt av knodden också :) Oftast får han en spark tillbaka.

Men allt fantastiskt bär även med sig en massa "onödigheter".
- Igår var mina fingar så svullna att jag var tvungen att ta av mig förlovningsringen och hänga runt halsen just för att jag var rädd att inte få av mig den sen. Som tur är kan jag fortfarande ha min vigselring som jag älskar så mycket så den vill jag verkligen inte ta av! Den sitter där den ska!
- Mitt minne är hemskt, ofta glömmer jag bort vad jag ska göra mitt i en sak. När jag skriver detta inlägg har jag varit tvungen att göra stolpar att följa för att inte glömma bort allt.
- Hormonerna ska vi inte ens prata om, fast egentligen vet jag inte hur förändrat det är. Jag har alltid haft väldigt lätt för att börja gråta men nu är det helt sjukt. Jag har aldrig tyckt nyfödda bebisar är söta och förlossningsprogram har varit ett big no no, men nu, jag klarar inte av att titta på en förlossning utan att börja gråta.
- Jag har alltid varit ganska trött av mig men inget går att jämföra med denna trötthet. Jag skulle kunna sova dygnet runt känns det som!
- Denna minimala urinblåsa! Jag längtar tills jag inte måste gå och kissa stup i kvarten, värst är det om nätterna när man är så trött och inte orkar gå men vågar inte ligga kvar för att riskera läckage!
- Halsbränna är ingenting att leka med, jag lever på mina Rennie. De har alltid hjälpt mig innan men nu ger de ingen effekt alls känns det som. Men jag skulle inte överleva utan mina älskade Rennie!
- Sen alla mina "problem" som jag skrivit om tidigare i bloggen, rygg/bäcken/knäproblem är inte heller roligt.
- Vikten är både positivt och negativt. Det är inte roligt att veta hur mycket man väger och veta att det bara kommer att öka men å andra sidan så skulle det vara fel om jag gick neråt. Jag ska öka i vikt och jämföras med en flodhäst nu! Bara det försvinner sedan!

Men trots alla "onödigheter" skulle jag inte vilja byta ut detta mot något. Det är underbart att få bära på mitt och Nikos barn. Något som är vårat, något som vi skapat. Att dela det med min fantastiska man gör mig så lycklig så jag skulle kunna börja gråta (hormonerna). Så ja, jag vill nog avsluta detta med att tacka Niko. TACK Niko, utan dig hade inte detta varit möjligt :)