Jag har insett en sak. Jag tror att jag har inbillat mig själv att det inte är så tungt nu i slutet som det verkligen är. Det är tungt så in i helvete! Känns som minsta lilla rörelse jag gör är tung och smärtsam men jag försöker bita ihop. Nu börjar jag på ett annat sätt längta tills han är här och då menar jag verkligen längta. Jag är trött och tjock och det känns som att jag har en vattenmelon mellan benen. Jag brukar inte vara den som klagar men nu kan jag inte göra nåt annat. Jag har svårt att somna, jag vaknar hela tiden, jag springer på toa många många ggr/natt, jag är oftast hungrig och så fortsätter det. Men tills fredag ska jag väl klara av att knipa?

Jag vill även säga att min kära make är så jävla bra och lämnade idag in hans uppsats för opponering! Det kanske är därför jag börjat slappna av och börjar känna av allt? Nu är det ett steg kvar för honom vilket är opponering på fredag! Sen kan jag slappna av på riktigt.

Nu ska jag vila! Adjö!

Du tycker om att resa och har lätt för språk. Ofta är du händig och kan syssla med konsthantverk.

Det finns en dubbelhet i Tvillingarnas karaktär. Du skiftar ofta humör och kan ena minuten vara glad och pratsam och nästa stund tyst och tankfull. Ena dagen är du en elegant världsdam och nästa dag står du och målar en stol eller skrapar båten i gamla kläder.

Man borde alltid hälsa på sitt jobb när man vill få sig en liten egoboost! Och det är precis vad jag fått idag! Föräldrar säger hur pigg man ser ut och när man säger att man är beräknad om två dagar så kan de inte tro det för så pigga såg inte de ut! Barnen är ju underbara dom! Dom vill sitta i knä, leka med håret (som visst luktade jättegott, som choklad) och klappa på magen! Den såg nästan ut som en pumpa tyckte dom - och jag var väldigt fin! Det värmde även när en storebror till ett barn kom fram och kramade om mig och sa "hej Rebecca!" sen så klappade han mig på kinden och sa "du är faktiskt väldigt söt"! Hur gulligt är inte det?!? Sen så sa han även att han tror han visste vad jag hade i magen, han gissade korrekt på en bebis :) Innan alla gick så önskade alla lycka till och det värmer det också! Tillochmed jag fick sommarpresent trots att jag knappt jobbat detta år, en present som passade perfekt till mig och min kära make! Grillsåser, eller ja såser som kan användas till det mesta :) Helt perfekt!!

Inga tecken på att något är på G än i alla fall, det känns lungt. Nerverna är där dom alltid varit också! Lovar att uppdatera när det är på G (eller ja när jag tror det är på G). Så håll er uppdaterade :)

I väntan på att maken ska sluta jobba så sitter jag i solen en stund! Dock är det varmt så in i h-vete vilket gör att jag ungefär orkar 5 minuter sen är det nog. Men äntligen är värmen här så jag kan inte klaga!

Många frågar om jag är nervös nu när det närmar sig med stormsteg och svaret är fortfarande nej. Jag är inte nervös nånstans, är det konstigt? Jag går inte ens och väntar att det ska ske. Eller jo såklart jag väntar men det är inget jag går och tänker på för då skulle jag bli galen av tristess och väntan skulle bli olidligt lång. Först ska jag till BM imorgon, sen sommaravslutning på jobbet, sen ska Niko få bli klar i skolan sen är han välkommen ut till oss. Vi funderar på att göra en låtlista till förlossningen och spela Sean Banans "här glider kingen in" när han kommer ut! Vore inte det kul?

Måste väl även tillägga och skriva ett grattis till Sverige som vann ESC igår. Men jag håller fast vid att jag inte tycker om låten ändå!

Avslutar med ett citat från en av de bästa filmerna. "Sol i sinne, brun inne"!

GRATTIS VÄRLDENS MEST FANTASTISKA MAMMA PÅ MORSDAG! ETT STORT GRATTIS TILL ALLA ANDRA MAMMOR OCKSÅ, SPECIELLT TILL MORMOR, SYSTER OCH SVÄRMOR! ALL MIN KÄRLEK TILL ER!

Vill börja inlägget med att tacka Rebeccas syster för den mycket fina, illustrativa och produktiva bloggdesignen. Hade jag designat min egna blogg, utan Rebeccas medverkan, hade den förmodligen innehållit en hel del svart och mörkt, med inslag av rött. Precis som min lägenhet såg ut när Rebecca flyttade in. Från svarta soffor, säng, tv-bord och hyllor har det sakta men säkert landat i ett hav av vitt och beiget möblemang. Den stora glädjen är att vår pingu-samling till barnet naturligt nog innehåller mycket svart vilket jag uppskattar mycket.

Bilder före/efter

                              
                              
                              
                              
 

Och då på tal om saker som jag uppskattar. Jag har svårigheter med att verkligen gilla saker fruktansvärt mycket, men också avsky saker. Men det finns två saker som jag nästan, utan att säga det, skulle kunna påstå att jag älskar. Nu tar vi bort saker som familj, Rebecca, vänner, världsfred, myggfritt o.s.v. som är självklara saker.

1) Värme. Ju varmare desto bättre. Värme är förutom essentiellt för vår överlevnad på planeten och för hur naturen och landskapet formas, men också fantastiskt skönt. En varm ledig och ostressig sommardag väger upp det mesta här i livet.

2) Ljus. Om det var praktiskt möjligt skulle jag spendera de ljusa månaderna på antarktis för att sedan spendera resterande ljusa månader på arktis. Nu är det förmodligen askallt och förjäkla trist där, men undra om det inte skulle vara värt det? Allt trams om att ljuset gör att hormoner och skit exploderar i kroppen struntar jag fullständigt i. Ljus skapar en glad herr Mattheos.

Mörker och kyla är å andra sidan något jag med stolthet och säkerhet kan säga att jag placerar i Avsky listan, och nästintill inom kategorin för att hata.

Sammanfattningsvis. Solen är najs. Sen vår och tidig sommar är den bästa årstiden då man dels får allt detta och sedan vet att det kommer vara så i ett par månader till. För läsare i Piteå, ni vet i alla fall att ni har ett par veckor till av finvädre!

Summan av alla variablar är lika med: Perfekt att få en liten pojk när man är på topphumör!

Touch And Go

Saint Nikolaus

Som norrlänning så "vill man va sä själv för en litn stund" och jag tenderar att vilja vara det ganska mycket. Tyvärr, i det och förmodligen endast det anseendet, så har min tillvaro ändrats en aning sen dess. Från början ströks all form av sitta själv i soffan och se fotboll i lugn och ro. Sedan började onlinespelen vilket störde min egentid vid datorn. Katterna har tagit bort min funderar stund på toan, då de tenderar att vilja spendera sin tid i samma rum som mig så måste även den dörren stundtals öppnas och stängas. Det säger sig självt att duscha ifred inte längre är ett alternativ. Så, då jag får spendera min ytterst sparsamma egentid för mig själv, så funderar jag rätt mycket på vett och ovett. Och för mindre än 15 minuter sedan skapade jag mig denna funderarstund och det måste såklart bloggas om. För onekligen så hör egentid samman med snart föräldertid...

Och det var där mina funderingar började och det var där panik, skräck och uppgivenhet dök upp.

Oavsett vilka känslor jag har haft för det här med att bli pappa så har jag alltid landat i att det känns bra. Det är vägen dit som har varit stundtals skräckinjagande. Jag började tänka på att egentligen så är det inget märkligt om jag imorgon skulle vara stolt far. Och händer det, då är allt det där som man hela tiden skjutit framför sig verkligt. Då är det på riktigt så att mitt liv kommer förändras över en natt.

Och det är verkligen vad alla säger. Och det är precis vad jag är inställd på. Men sen säger också alla att man kan aldrig veta vad som händer och hur det känns. Och det är preciiis vad jag är inställd på, att inte veta. Men alla kommer med så fina tips och råd, men garanterar sig med att "Det behöver inte bli så för er". Så jag gör precis så, jag tar åt mig av tipsen och stoppar dom i en låda för att kanske, OM det behövs just i mitt fall, så tar jag fram dom, för att egentligen så är det precis vad alla säger, "det behöver inte bli så för er."

Och när folk frågar hur det känns, vad jag ser fram emot, så svarar jag såklart "Det känns bra, det ska bli roligt och fantastiskt, det ska bli underbart och det är ju, förmodligen eftersom jag inte vet än, det bästa som kan hända i ens liv" och sen tillägger jag också det att "jag vet ju inte alls, eftersom det är olika för alla". För att gör jag inte det, då kommer folk påpeka att "det tror du bara" och skratta på ett låtsas hånfullt sätt som ändå är hånfullt. Och säger jag att jag är rädd och nervös, att jag inte vill det här och att jag tror att det blir tråkigt och att jag förmodligen kommer tycka barnet är fult från början, då kommer folk ifrågasätta min förmåga att bli förälder, men de kommer tillägga att "Du vet ju inte än, för det är ju olika och det är inte ovanligt" trots att ingen någonsin säger så, för det vore ju dumt.

Och då landar man i att kanske någonstans ljuga för sig själv. Jag är nog livrädd men får inte tillåta mig det för att det vore dumt, och jag är inte dum och ekvationen blir då att jag ser fram emot det här. Men fortfarande, hur ska jag veta, då det är olika för alla?

Så föräldraträffarna, då vi alla satt och alla såg fram emot att bli föräldrar och alla sa precis det dom visste att barnmorskan och de övriga där skulle vilja höra. Och jag, pappan, fick lära mig att jag ska vara trygg, massera, ska vara lugn och finnas där. Jag ska vara klippan mot vinden som står emot och står kvar. Svajar jag, då visar jag osäkerhet och otrygghet, och detta är en miljö ett barn inte får växa upp i, inte ens vara i magen under sådana förhållanden, för barnet kommer att känna av det och växa upp och bli precis som pappa, osäker och otrygg. Så det går inte.

Barnmorskan, där har vi experten. Hon vet allt om barn i mage, barn utanför mage, vuxna barn, barnsliga vuxna och barn som är vuxna nog att ha barn. Hon kan all forskning, all praktik och all teori. Hon kan vända ett barn i magen med sina bara händer och kan med en linjal avgöra hur många veckor du varit gravid. Det är hon du ska lyssna på och vända dig till om du har ont, mår bra, är rädd, är pissnödig, blöder eller inte blöder o.s.v.
Det barnmorskan säger är lag.

Barnmorskan säger att "man vet aldrig hur det blir för er, varje fall är unikt".

Jag placerar mig i den kategorin och jag säger det till alla och därför är jag experten. Men då jag funderar och då jag börjar tänka på vad det innebär, då blir jag rädd och känner mig liten som en myra och tror direkt, och det är ju det värsta man kan tänka, "misstänker jag eftersom jag inte vet och har barns själv", att jag kommer bli en dålig far. "Men man vet ju inte".

Som jag sa tidigt i inlägget, jag landar i att det känns bra, det ska bli kul och jag ser framemot det. Och ja, jag tycker verkligen så, men vem skulle eller får säga något annat?

Ber om ursäkt för långt och förvirrande inlägg. Som sagt, när jag får min funderarstund funderar jag mycket.

Over and out!

//Saint Nikolaus

Kanske det tråkigaste med att ungen inte är här är att den inte får ha på sig kläderna denna fantastiska kväll.

// Saint Nikolaus

När jag blev fru (13 augusti 2011) så fick vi en väldigt rolig uppgift av min faster, farbror och kusiner. Vi fick uppdrag som skulle göras och uppdragen skulle göras inom ett år och dom skulle göras tillsammans. Det är en väldigt rolig uppgift faktiskt, det går ut på att vi ska uppleva saker tillsammans! Sedan ska allt fotas med engångskamera och skickas till faster med familj för bedömning. Kan man inte uppfylla uppdragen får man hitta på hur de ska lösas på nåt roligt sätt. Vi har inte kommit så jättelångt med uppdragen hittills men ännu har vi tid på oss :) Nedan har ni våra uppgifter.

Brudparets uppdrag.
1. Ni ska fotograferas tillsammans med en kändis  CHECK
2. Ni ska fotografera när ni är på konsert tillsammans CHECK
3. Ni ska fotograferas när ni är på tandemcykel-utflykt
4. Vi vill ha foto på när ni badar i fontänen i rondellen vid Serlstorg
5. Vi vill ha ett foto när ni är på kryssning till Finland/Åland/Tallin/Riga CHECK
6. Ni ska presentera ett foto när ni rider ut på islandshästar
7. Vi vill se när ni deltagit i ett vattengympapass i simhallen
    Extra + för badmössor
8. Ni ska sjunga karaoke tillsammans på valfritt etablissemang i Uppsala
Avslutningsvis vill vi ge er kulinariska minnen från era hemstäder och därför vill vi ha:
9. Foto när ni äter Pitepalt på världens enda Paltzeria i Öjebyn Piteå
10. Foto när ni besöker Åhmans korvbar inmundigandes varsin hälften av varje med halv räk.

Självklart har vi glömt kameran när vi åkt till våra respektive hemstäder men i sommar ska det ätas hälften av varje med halv wäk! Och Pitepalt... Mums...Eller inte... Usch! Men det måste göras :) Islandshästuppdraget är jag nervös för. Både jag och Niko trodde att Islandshästar var små och söta men min kollega lärade oss att dom inte alls är så små :P Vi får se om vi hittar på någon rolig lösning på det istället :)

Men detta är ett tips om ni ska på bröllop och vill ge brudparet något roligt att göra - det viktigaste är att man gör det tillsammans!

Idag har varit en väldigt produktiv dag. Jag och Niko har pratat jättemycket! Dock har pratet låtit "2 4 6 8 1 3 5 0 9 3 2 8 3 5 4 6 7" osv. Jag har nämligen hjälpt honom lite med hans C-uppsats. Jag har ju lovat att försöka knipa ihop så lillen inte kommer förrän som tidigast kvällen den 1 juni då han har opponering på dagen. Kan jag inte knipa så har jag i alla fall fått lite pluspoäng nu när jag hjälp honom :P Dock började jag se dubbelt efter ett tag och glömde typ bort vad siffrorna hette! Men vi har varit duktiga och nu är han på G :) Dock har ju sifferträningen gjort att man kanske i framtiden lär sig snapsvisan "1 2 65 6 7.." eller hur siffrorna nu är. Nåt ger det nog ändå :) En make som blev glad över hjälpen räcker nog det :)

Har även haft en viktig uppgift idag. Jag har provsmakat energidrycker (eller okej, testade bara en). Jag har läst att det kan vara smart att ha med sig energidrycker på förlossningen för att få lite snabb energi. Problemet är att jag inte gillar energidrycker, eller har aldrig druckit det egentligen förutom smakat någon klunk. Nu har jag testdruckit för att se så jag inte spydde av det! Jag klarade det bra men blev konstigt nog trött av det... Kanske är något fel på mig... Har även laddat med dextrosol och choklad! Nu är väskan helt packad och klar och Niko har en kom-ihåg-lapp på kylen så han får se till att allt kommer med den stora dagen när vi väl ska åka in.

2 veckor kvar idag... Helt sjukt!

Nu börjar vi närma oss BF, 2 veckor kvar idag :) Tänkte uppdatera listan ännu en gång när första gissningen är förbi! 2 juni verkar vara det mest populära datumet. Även jag tänkte välja det, det stod mellan 2 juni och 6e juni för min gissning. Men eftersom jag är född en röd dag så tycker inte jag att det är mer än rätt att lillkillen gör det också :)

Blivande gudmor: 15 maj, 2800g, 48 cm eller 24 maj, 3800g, 51 cm
Agneta: 17 maj, 3125g, 50 cm eller 4 juni, 3410g, 52 cm
Blivande mormorn: 20 maj, 3100g, 46cm
Helena: 26 maj, 3930g, 53cm
Nattis: 29 maj, 4300g, 52 cm
Louize: 31 maj
Blivande farfarn: 31 maj, 3850g 52cm
Cissi: 1 juni, 4135g, 52 cm
Niko: 2 juni, 3925g, 50,5 cm
Linn: 2 juni
Nathalie: 2 juni
Alexandra: 2 juni, 3700g, 51 cm
Systers sambo: 3 juni, 3940g, 51 cm
Blivande morfarn: 6 juni, 3483g, 51,5 cm (kl 17.16)
Jag: 6 juni, 3935g, 50 cm
Moa: 6 juni, 4380g, 52 cm
Syster: 9 juni, 4020g, 51 cm
Blivande farmorn: 12 juni, 3850g, 51,5 cm

- Alla tröjor du äger har fläckar mitt på magen
- Du blir andfådd av att gå från ett rum till ett annat
- Det är ett (omöjligt) projekt att raka benen och måla tånaglarna
- Du funderar på om du ska be mannen måla tånaglarna
- När den där glassen i frysen ropar på dig igen fast du nyss ätit ett stort lass
- Du försöker komma igenom trånga utrymmen genom att dra in en mage fast det inte går
- Du inte sett nederdelen av din kropp på länge
- Dina leggings hellre rullar ner vid troskanten än sitter kvar på magen
- Din navel försvinner
- Du rör dig som en gammal tant på kvällarna
- Du måste kissa varje kvart
- Du slår i magen varje gång du öppnar kylskåpsdörren
- Sötbegäret är oemotståndligt
- Det är ett projekt bara att ta sig upp ur sängen
- Du gråter för du inte har något gott hemma
- Pustar och stånkar så fort du ska resa dig
- När man sitter på golvet i duschen och inte vet hur man ska ta sig upp igen

Har ni planerat några namn? Tjejnamn har vi ju typiskt nog bestämt men killnamn har vi just nu två st som vi väljer mellan. Mellannamn är bestämt i alla fall!

Hade ni lätt för att komma överens om namnen?
 Jo det tycker jag ändå. Vi har båda samma namnstil och är ute efter ett ovanligt namn som måste passa ihop med Mattheos!

Detta skrev Rebecca i ett inlägg, uppenbart utan min medverkan eller mitt godkännande för den delen. Jag ska våga mig på att starkt protestera mot sanningshalten i detta och ser det här som ett spel i att vinna matchen om namn, kränkt är jag också för att stärka mitt påstående!

Jag har funderat i ett par dagar på att skriva ett inlägg om just detta, och när passar det inte bättre än nu? För alla som har varit med om detta så kommer ni garanterat känna igen er. Jag tror verkligen inte det finns någon som anser att namnval har varit enkelt, när man är två om att bestämma. Att välja namn är svettigare än ett gympass, mer nervöst än en rysk kontring, mer fulspel än vattenpolo och värre psykkrig än upptakten inför en boxningsmatch! Det är strategi och taktik, nypningar och skallningar. Ja, ni förstår själva, och när väl allt har tagit slut, då är man i mitt läge just nu...

Vi har varit inne på två namn, och det håller jag med om, men vi båda har sagt att vi får se när det ploppar ut en unge vad det faktiskt blir. Namnstil och sånt där, det håller jag med om också, vi har inga diskussioner kring detta. Det Rebecca gör här, är att offentliggöra och med det inofficiellt fastställa det vi inte kommit överrens om! 2 Mellannamn är absolut klara och går inte att flytta på, dock gör Rebecca precis samma sak som hon gjort i 2 månader nu med mig.

Rebecca har börjat att använda sig av tystnadsstrategin. Att inte prata om det gör att det "kanske" glöms bort, det "kanske" råkar försvinna eller bli för oviktigt med tiden. Efter att jag har kört med alla möjliga strategier i månader för att få fram förnamn och lirka och tvista så att det blir som jag vill, och rebecca har givetvis gjort detta också, så har jag helt slut på ideer om hur jag ska tackla det här. Jag är helt lost. Jag är besegrad innan matchen, och då är det bara att lämna WO. Jag måste såklart rycka upp mig och fortsätta driva denna viktiga fråga, men måste hitta någon annan vinkel.

Nu står ni såklart helt handfallna och undrar vad som försigår egentligen, och eftersom inte Rebecca kläckt det än så är det min uppgift att förmedla. Mitt namn är S. Nikolaus Theodorakopoulos Mattheos. Niko T. Mattheos. Men, vart har detta T försvunnit i diskussionerna om namn? Ja, just det. Tysthetsstrategin har tagit ut sin rätt, men icket längre!

Nu vill jag såklart inte att någon ska komma och tro att jag gråter floder för detta, men vi krigar vidare och kommer såklart att lösa den här frågan också, som med allt annat. Jag får som jag vill och Rebecca får tro att hon också fått som hon vill.

Trevlig vecka på er!

Touch And Go
//Saint Nikolaus

Hur gamla är ni, du och din man? Jag är nyss fyllda 25 och Niko blir 25 i september.

Hur fick du beskedet att du var gravid? Jag hade gått över mensen ett par dagar och kände att nåt inte stod "rätt till" så jag gjorde ett test.

Vilken vecka var du i då? vecka 3 eller 4 tror jag

Hur reagerade du när gravtestet var positivt? Det första testet visade ett svagt svagt streck så vi visste inte om vi trodde på det så vi åkte och köpte ett till, ett digitalt. 30 sek tog det så stod det tydligt "gravid"

Hur berättade du för din man att du var gravid? Han gjorde testet tillsammans med mig så han fick reda på det samtidigt som mig

Var det planerat? Både ja och nej - hände det så hände det.

Var du orolig för missfall? Det är man nog alltid innan man gått över den osäkra tiden

Vem i er närhet fick veta nyheten först? Jag ringde mamma, pappa och syster. Kattis (blivande gudmor) och min kollega/vän Nathalie fick även reda på det. Niko ringde hans familj och hans vänner Simon (blivande gudfar), Arvid och Ingo.

Hur gick ni ut med det officiellt? Övriga nära och kära fick reda på det i v12-13 tror jag det var. Officiellt på facebook blev det efter RUL i v18 då vi tog ett kort på magen och ultraljudsbilden.

Känner du dig redo att bli mamma? Jag vet inte om man nånsin kan känna sig helt redo men självklart känner jag mig så redo som det går. Jag har alltid velat ha barn och jobbar med barn så jag är så redo jag kan! Jag längtar i alla fall väldigt mycket efter lillen :)

Hur känns det att ha en bebis i magen? Det känns lite mysko ändå - det är ju som en parasit som växer i dig och livnär sig på dig! Men visst känns det helt fantastiskt, förstår inte riktigt att det är en människa som ligger där inne.

Hur mycket har du gått upp i vikt under graviditeten? Håll i er nu... 20 kg! Och mer lär jag ju öka. Har dock en massa massa vätska i kroppen som väger lite, men sen ska allt bort! Men det är värt allt. Som Niko säger "det är bättre att du går upp än ner"

Cravings? I början var det apelsiner, sen hade jag en period med flingor och mjölk. Hamburgare är även en stor craving även om jag nu blivit duktig att hålla mig ifrån det. Coca Cola är en annan grej som hållt i sig länge och det tycker jag inte alls om i vanliga fall.

Gravidkrämpor? O ja. Först en lång period av illamående. Sen började mitt tidigare skadade knä göra ont igen, sen fick jag en inflammation i ena skinkan (pga knäskadan - fråga mig inte hur det gick till). Sedan foglossning och ryggproblem. Har varit sjukskriven sedan v8 och går nu på gravidpenning.

Har ni planerat några namn? Tjejnamn har vi ju typiskt nog bestämt men killnamn har vi just nu två st som vi väljer mellan. Mellannamn är bestämt i alla fall!

Hade ni lätt för att komma överens om namnen?
 Jo det tycker jag ändå. Vi har båda samma namnstil och är ute efter ett ovanligt namn som måste passa ihop med Mattheos!

Vad tror ni att det blir, en flicka eller en pojke?
 Jag trodde tjej och Niko trodde kille. Niko hade rätt. Enligt RUL och 3D ultraljudet så ska det vara en solklar kille i magen :)

Hur länge ska du vara mammaledig? Förhoppningsvis till augusti 2013 men det blir ju ett år i alla fall. Får se om jag ska kombinera föräldraledighet med studier eller inte.

Ska ni dela på föräldraledigheten?
 Eftersom Niko fortfarande pluggar så blir det jag som är hemma.

När är bebisen beräknad att komma? 31 maj 2012, alltså väldigt snart!

Säg aldrig detta till en gravid kvinna....

Doktorn sa visserligen att du skulle komma att äta som två - men inte visste jag att han menade två hästar.
___________________

Hur kommer det sig att du är så mycket tjockare än de andra brudarna på andningskursen?
___________________

Älskling, var lade du den där underklädeskatalogen?
___________________

Varför i hela världen skulle jag vilja massera dina fötter?
___________________

Du har banne mig rätt, du börjar både bli fet och oattraktiv
___________________

Nej jag insinuerar ingenting, jag sa barar att jag tror inte att ungen väger 30 kilo!
___________________

Du vet, när man tittar på henne kan man inte tro att Pamela Anderson har varit gravid och fött ett barn.
___________________

Men kan de inte locka fram lite värkar i förtid? Den 25e är det ju slutspelet i elitserien.
___________________

Herregud! Den där tatuerade rosen på din höft är lika stor som halva Afrika
___________________

Jag funderat över en sak, om det är så att när man blir gravid så slutar man finnas för vissa människor. Jag har slutat höra av mig till folk just för att ingen hör av sig tillbaka till mig. Jag är less på att vara den som hela tiden ska vara den som hör av mig. Folk vet att jag är hemma om dagarna och att jag kan ses i princip när som men hör nån av sig för det? Nej.

Detta är självklart inget som gäller alla utan det finns några stjärnor där ute som jag vet bryr sig om mig och som hör av sig och det är guld värt! Ibland känns det bara så ensamt att vänner man trodde hade kanske inte är ens riktiga vänner som inte ens kan slå en pling eller skriva ett sms och kolla hur allt är. Jag är tamefan gravid. Jag menar inte att jag ska specialbehandlas för det men det är fan det största jag varit med om! Jag är beräknad att föda om mindre än 3 veckor och det vet jag inte hur många som har koll på egentligen.

Fan låter nästan arg när jag skriver detta men det är så det känns. Det är/blir ensamt ibland och man vet inte vilka som kan klassas som ens vänner längre när det känns som att knappt någon ens kan skriva ett hej till mig. Men å andra sidan så vet jag att det finns folk som bryr sig som är mina riktiga vänner (hoppas ni vet vilka ni är) och det är dom jag vill omge mig med. Jag trodde dock inte att man skulle "försvinna" när man blev gravid för vissa. Jag är samma människa, visserligen tjockare men ändå!

Tack ni som fortfarande bryr er <3

Idag är det 3 ynkla veckor kvar tills BF! Hur sjukt låter inte det? Snart har vi lillskrutten här! Oj vad jag längtar :) Nu är han även klar, han är färdig i magen men han kan få ligga på jäsning ett tag till :)

Jag har slutat se att jag växer därför gjorde jag ett kollage! Det är bilder från typ början tills nu med några missade veckor i början. Senaste kortet är taget igår! Här har ni. Ser ni nån skillnad :P? Nu längtar jag bara tills lillen sjunker ner lite så jag kan andas lättare. Och jag är fortfarande väldigt fashinerad av min väldigt runda mage :P

 

Ännu en update. Jag råkade visst beställa ett pingupåslakanset... I turkost... Och en turkos pingufilt... Ooops.

För att återanknyta till inlägget innan. Idag blir det grillspett, potatissallad och sallad!


/Saint Nikolaus

Efter att ha pratat så mycket om min älskade fotovägg med massa fina människor så är det väl dags att visa ett riktigt kort på det nu. Igår så blev den helt klar (tror jag i alla fall). På väggen finns mitt och Nikos bröllopsfoto, bröllopsfoto från mina föräldrar, Nikos föräldrar, min mormor och morfar och Nikos mormor och morfar. Det finns kort på Nikos farmor och farfar, våra katter, familjefoton från bröllopet, bilder på oss som nyfödda med stolta föräldrar, nytillskottet i familjen: Lowe, ett kort på mig och Niko från dagen han frågade chans på mig och ett kort från julafton under vår smekmånad :) Och det som kanske inte passar in: Nikos gamla älskling... Nämligen hans älskade Audi, Shrek-bilen fick även vara med på ett hörn :) Nu kommer barnet vara omringat av folk som älskar honom :)